Visselblåsning – när du misstänker eller har information om missförhållanden
Sedan den 17 december 2021 har Sverige en ny visselblåsarlag. Den innebär bland annat ett utökat skydd för visselblåsare och att det är möjligt att rapportera om fler missförhållanden än tidigare. Här kan du läsa om vad den nya lagen innebär och hur du gör en visselblåsning till Brottsoffermyndigheten.
Vad är en visselblåsning?
En visselblåsning kallas det när en person rapporterar om missförhållanden i en verksamhet. Det kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller på annat sätt olämpliga. Exempel på det kan vara att det tagits emot mutor i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.
Vem kan visselblåsa till Brottsoffermyndigheten?
Utöver anställda vid Brottsoffermyndigheten omfattas också andra av skyddet i visselblåsarlagen. Det kan vara arbetssökande, praktikanter, konsulter eller andra som fått ta del av information om Brottsoffermyndigheten i ett arbetsrelaterat sammanhang.
Visselblåsarlagen gäller inte för dig som kommer i kontakt med myndigheten som sökande i ett brottsskadeärende eller fondärende, gäldenär i ett regressärende eller som medborgare i samhället.
Vad kan du visselblåsa om?
Det du rapporterar om ska vara en oegentlighet eller ett missförhållande på Brottsoffermyndigheten som du har fått del av i ett arbetsrelaterat sammanhang. Missförhållandet ska vara av allmänt intresse. Dit räknas normalt inte en enskild persons arbets- eller anställningsförhållanden. Du ska även ha skälig anledning att tro att informationen är sann.
Så gör du för att visselblåsa
Om du vill visselblåsa om ett missförhållande på Brottsoffermyndigheten ska du göra det via telefon eller brev.
Telefon
Ring 090-70 82 00 och be att få prata med visselblåsarfunktionen.
Post
Visselblåsarfunktionen
Brottsoffermyndigheten
Box 470
901 09 Umeå
Din anmälan bör innehålla följande information:
- Ditt namn (frivilligt, det går att vara anonym)
- Kontaktinformation; e-postadress eller telefonnummer (frivilligt)
- Vad är det för missförhållande du har uppmärksammat?
- Var har det ägt rum?
- När hände det? Ange datum och tid och om det är något återkommande.
- Om du har dokument, bilder, e-post eller annat underlag kan du skicka med det.
Du kan också ladda ner och använda ett färdigt formulär:
Bekräftelse och återkoppling
Om du har anmält ett missförhållande får du inom sju dagar en bekräftelse på att anmälan har mottagits. Inom tre månader får du återkoppling på de åtgärder som vidtagits med anledning av din anmälan. Om du har valt att vara anonym kommer du inte att få någon bekräftelse eller återkoppling.
Sekretess
De uppgifter du lämnar, däribland uppgift om din identitet, omfattas av sekretess. Det innebär att uppgifterna inte får lämnas ut och att enbart de personer som behöver uppgifterna för att utreda ärendet får ta del av dem.
Behandling av personuppgifter
När du rapporterar ett missförhållande behöver Brottsoffermyndigheten behandla personuppgifter om dig för att kunna ta emot din rapport, ha kontakt med dig under ärendets gång och kunna följa upp det som rapporterats till oss samt att lämna återkoppling om detta till dig. Dina uppgifter kommer att arkiveras och sparas i enlighet med gällande arkivregler.
Brottsoffermyndigheten som myndighet är skyldig enligt lag att ta emot och följa upp rapporter om missförhållanden. Rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som sker i samband med rapporteringen och uppföljningen är att utföra en uppgift av allmänt intresse.
Du har andra skydd som alltid gäller
Utöver det skydd du har via visselblåsarlagen finns det flera andra skydd som gäller helt oberoende av visselblåsarlagen.
Meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet för myndigheten att försöka efterforska vem som har lämnat ut uppgifter.
Anskaffarfrihet
Anskaffarfrihet innebär att alla har rätt enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.
Efterforskningsförbud
Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.
Repressalieförbud
Ett repressalieförbud innebär att arbetsgivaren inte får bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.
Mer information om lagstiftningen