En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70)

Brottsoffermyndigheten tillstyrker de förslag som lämnas i utredningen och delar utredningens uppfattning att förslagen innebär en ambitionshöjning på området.

Myndigheten har inget att erinra mot att Folkhälsomyndigheten ges en stödjande, samordnande och uppföljande roll men önskar påminna om vikten av att Folkhälsomyndigheten tar tillvara den kunskap och det arbete som redan finns och bedrivs på området inom både myndigheter och civilsamhälle.

Brottsoffermyndigheten har följande synpunkter.

Strategins fjärde mål

Det är positivt att målen i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn påminner om målen i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor eftersom det innebär att arbetet för myndigheter och organisationer att implementera strategin underlättas.

När det gäller mål fyra, Barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses, bör det dock övervägas om målsättning även ska innefatta ett krav på prioritering och ökad effektivitet i rättsväsendet vid våld mot barn. Det skulle ställa krav på de rättsvårdande myndigheterna att i större utsträckning prioritera ärenden med brottsutsatta barn. Ett krav på effektivare hantering av brottsdrabbade barn skulle även innebära bättre förutsättningar för att löpande följa hur de rättsvårdande myndigheterna utvecklar sitt arbete inom området.

15.2.1 Förutsättningarna för barn att reagera på våldet och signalera till omgivningen ska stärkas

Under senare år har flera barnanpassade material tagits fram om olika former av våld, dess skadeverkningar och vilket stöd som finns att få. Materialen har tagits fram i såväl offentlig som civilsamhällelig regi. Brottsoffermyndigheten ansvarar för barnmaterialet, Jag vill veta – allt om dina rättigheter vid brott. Materialet uppdateras för närvarande och arbetet förväntas vara klart senast 2024.

Myndigheten har lång erfarenhet av att ta fram och uppdatera olika typer av informationsmaterial och ser mycket positivt på förslaget att myndigheten ska få i uppdrag att säkerställa tillgången till informationsmaterial som är avsett och anpassat för barn, om olika former av våld, dess skadeverkningar samt om vilken hjälp som finns att få. Det bör dock i sammanhanget påminnas om betydelsen av spridningsinsatser för att materialet ska nå barn. Insatser för att sprida material är ofta en större utmaning än att producera barnanpassat material av hög kvalitet. Dessutom är insatserna ofta förknippade med relativt stora och återkommande kostnader.

15.4.2 Yrkesverksamma ska bemöta barnet på ett respektfullt och anpassat sätt och ha särskild kompetens

Brottsoffermyndigheten delar utredningens uppfattning att det alltjämt finns ett behov av kunskapshöjning avseende bemötande av våldsutsatta barn och barnets rättigheter hos aktörer som är verksamma inom rättsväsendet. Myndigheten har erfarenhet av uppdrag av liknande art som föreslås av utredningen, till exempel har myndigheten tillsammans med Domstolsverket genomfört utbildningar för målgruppen när det gäller ändringarna i sexualbrottslagstiftningen 2018 samt om bemötandefrågor.

Brottsoffermyndigheten bedömer därför att den är en lämplig aktör att tillsammans med Domstolsverket och i samverkan med Barnombudsmannen genomföra utbildningsinsatser avseende fördjupad kunskap om att vara barn och våldsutsatt och barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Myndighetens erfarenhet är att det är särskilt uppskattat av rättsväsendets aktörer samt biträdande jurister och advokater att beredas möjligheten till gemensam utbildning tillsammans med övriga aktörer i rättsväsendet.

15.4.5 Samverkan måste ske med barnets behov i fokus – barnahusverksamheter ska finnas i hela Sverige och utvecklas

Brottsoffermyndigheten besitter expertis när det gäller samordning av insatser på brottsofferområdet och delar utredningens uppfattning att Brottsoffermyndighetens uppdrag ligger väl i linje med förslaget att myndigheten ska få i uppdrag att samordna, ge stöd och följa upp utvecklingen inom barnahusverksamheterna.

Myndigheten har även lång erfarenhet av uppdrag av liknande karaktär och bedömer därför att den skulle kunna ta sig an den nya uppgiften att nationellt samordna, ge stöd och följa utvecklingen som rör samverkan avseende barn som deltar i en brottsutredning med anledning av misstanke om utsatthet för våld. Detsamma gäller förslaget att Brottsoffermyndigheten ska följa upp och analysera utvecklingen avseende aktörernas samverkan kring barn som deltar i en brottmålsprocess med anledning av misstanke om utsatthet för våld.

I utredningen förslås därutöver att Brottsoffermyndigheten ska delta som samverkande part i flera andra uppdrag där andra myndigheter förslås vara huvudman. Myndigheteten ställer sig positiv till det och bidrar gärna med dess kompetens till att stärka arbetet när det gäller våldsutsatta barn. Myndigheten delar dock utredningens uppfattning att särskilda medel måste tillskjutas för att myndigheten ska klara av att hantera utredningens förslag.