Syskonvåld och syskonbråk - en studie av gränsdragningsproblematikens innebörd och konsekvenser
Syftet med projektet har varit att fördjupa kunskaperna gällande våld i syskonrelationer.
Om projektet
Projektledare: Veronika Burcar Alm
Medverkande forskare: Anna Rypi
Universitet eller organisation: Lunds universitet
Institution eller enhet: Sociologiska institutionen
Beviljat år: 2018, 2019, 2020
Projektet har utforskat den gränsdragningsproblematik som tycks vara beroende av vilken definition av syskonvåld som ges samt vilka konsekvenser den oklara gränsen kan få i praktiken. I det aktuella projektet, som bygger vidare på en tidigare genomförd studie, har utsatta individer intervjuats med hjälp av retrospektiva samtalsintervjuer. Det har även omfattat intervjuer med föräldrar/vårdnadshavare och professionellt verksamma för att ge insikt i hur de förhåller sig till, resonerar kring och arbetar med våld i syskonrelationer.
I projektet framkommer att syskonvåld är ett komplext problem som det sällan talas om. De intervjuer som hållits med vuxna våldsutsatta visar, i likhet med vad som framkommit i internationell forskning, att syskonvåld ofta startar tidigt i barndomen, pågår under lång tid och innebär stora konsekvenser för de utsatta på såväl kort som lång sikt. Vidare har intervjuer med familjebehandlare, psykoterapeuter och skolkuratorer visat att ett fåtal har relativt stor erfarenhet av att möta utsatta för syskonvåld medan de flesta beskriver att de inte kommit i kontakt med problemet annat än som del i en mer omfattande våldsproblematik inom familjen.
De våldsutsatta har berättat om en sådan våldsproblematik men framförallt lyft föräldrarnas fysiska och psykiska frånvaro och att föräldrarna har varit mycket upptagna och/eller oförmögna att se, förstå och hantera vad som försiggått i syskonrelationen. I en del fall har det våldsutövande syskonet haft en diagnos. Syskonvåld beskrivs av såväl utsatta, som professionella och vårdnadshavare som en överträdelse av en moralisk och emotionell gräns, vilket hos den utsatta individen bidrar till känslor av rädsla och otrygghet. Det handlar om ett upprepat och systematiskt våld med fasta offer- och förövarpositioner. Detta kan sättas i relation till syskonbråk som förknippas med lek/skoj och som karaktäriseras av tillfälliga, ömsesidiga och jämbördiga konflikter där positionerna växlar.
Syskonvåld är en form av våld i nära relation men när det gäller denna våldsform existerar enligt forskarna inte någon offerdiskurs i Sverige i dag. Det finns därför en risk att våldsutövning mellan syskon inte uppmärksammas eller att det tolkas som ”syskonbråk” och tonas ned eller normaliseras. Avsaknaden av en diskurs om syskonvåld gör att det råder brist på begrepp både för de som utsätts för syskonvåld och de som möter utsatta.